Gemenskapstjänster (2018)

GEMENSKAPSTJÄNSTER är en ny utställning i Marabouparken konsthall och park som utforskar bin och andra pollinatörers liv; hur de har uppfattats, tagits hand om och tagit skada av oss människor och våra aktiviteter. Gemen­skapstjänster innehåller en rad olika aktiviteter och samarbeten som alla vill framhäva vikten av pollinatörer och hur brådskande det är att utvidga det människocentrerade perspektivet på vår omvärld som är så normaliserat idag. Gemenskapstjänster består av workshopen Våra vänner pollinatörerna, där vi bygger bostäder åt olika pollinatörer, Bibod, en ny skulptur och fungerande bostad för pollinatörer i Marabouparken och den närliggande parken vid Lötsjön, samt utställningen i Marabouparken BOX som innehåller Erik Sjödins verk Den politiska biodlarens bibliotek och Mia Isabel Edelgarts film Hearts in Tiny Chests (PS) Pollination Services. Projektet är ett samarbete med Sundbybergs stad och Sundbybergs bibliotek.

Texterna nedan är skrivna av Jenny Richards curator på Marabouparkens konsthall.

The Political Beekeeper's Library at Marabouparken

[Den politiska biodlarens bibliotek, Marabouparken 2018]

DEN POLITISKA BIODLARENS BIBLIOTEK består av 26 böcker och är ett arbete med att samla, organisera och aktivera böcker där paralleller dras mellan hur bin och människor organiserar sina liv politiskt och socialt. Bin är ett av dem djur det skrivits mest om och har i omfattande utsträckning förekommit i filosofin och litteraturen. Titlarna i biblioteket tecknar ett fascinerande narrativ som tar sin början i Aristoteles Historia Ani­malium (Djurens naturhistoria) (300-talet f.Kr.), via Charles Butlers The Feminine Monarchy (1609) fram till Thomas D. Seeleys Honeybee Demo­cracy (2010). Vad som börjar som en historia om patriarkal monarki slutar i en berättelse om radikal demokrati. Det är inte förvånande att böckernas författare, då de spekulerade kring binas liv, sa mer om gränserna för sin egen mänskliga förståelse, framförallt då vi beaktar den vita, manliga, väst-centriska position dess författare uttalat sig ifrån. Likväl är det människornas förhoppning om att lära sig från denna sofistikerade art som går som en röd tråd genom boksamlingen och vi uppmanar alla att sitta ner en stund, läsa och försöka utvidga det människocentrerade perspektiv dessa författare kämpat med att skifta.

Hearts in Tiny Chests PS Pollination Services at Marabouparken

[Hearts in Tiny Chests PS Pollination Services, Marabouparken 2018]

Ett annat perspektiv får vi av Mia Isabel Edelgarts upplysande film HEARTS IN TINY CHESTS PS POLLINATION SERVICES. Filmen är kulmen i ett långtgående forskningsprojekt som utforskar bin, deras arbete och deras avgörande roll i att uppehålla andra livsformer. Binas svåra situation har på senare år uppmärksammats på grund av den hastiga nedgången i antal, som i stor grad orsakats av bekämpningsmedlen neonikotinoider. Det är bara alldeles nyligen som dessa yttersta allvarliga rön kommit upp på ytan och ett EU-förbud av bekämpningsmedlet klubbats igenom (i april 2018). Inte alla länder röstade för förbudet. Några, bl.a. Danmark (där Mia Isabel Edelgart är baserad) röstade emot. Möjligtvis var det med anledning av den vinst som växter vilka besprutats ger, eller på grund av jordbruksindustrins inflytande, eller med hänvisning till den inverkan det skulle ha på olika produktionsmetoder. Oavsett vilket visar detta på att det arbete bin och andra insekter utför - oavlönade pollinationstjänster - ständigt förbisetts och försummats. Det är först nu som detta arbete mer och mer börjar erkännas, dock ofta endast i fråga om hur det tjänar pollineringen av de grödor människor odlar. Den omåttliga biologiska mångfalden och det välbehag bin bidrar till meriterar sig sällan. Genom att förena kampen för bina med den feministiska kampen vill Hearts in Tiny Chests (PS) Pollination Services att vi tänker över mycket större frågor om omsorg och värde och lämnar oss betraktare med frågan om vilka slags relationer vi faktiskt vill sörja för.

The Bee Shed at Marabouparken 2018

[Aktiviteter vid biboden i Marabouparken]

BIBODEN är en ny skulptur i Marabouparken; en enkel struktur som liknar en vedbod och fungerar som bostad för pollinatörer. Biboden har placerats i parken med hänsyn till närheten till växter, vatten och bodens orientering i förhållande till solen för att skapa så bra för- utsättningar för bin och andra insekter att bosätta sig som möjligt. Återanvänt trä har snickrats runt en ram som skydd för väder och vind. Boden har sedan fyllts med organiska material som solitärbin och andra insekter kan bo i, bland annat knippen av vassrör och torra vedträn med borrade hål.

Konstruktionen av Marabouparken började år 1937 och färdig- ställdes år 1955. Parken formgavs och konstruerades som ett rekreationsområde för arbetarna på Marabou chokladfabrik. Parken kan beskrivas som ett funktionalistiskt utrymme ämnat för fabriksarbetarnas möjlighet att återhämta sig på sina raster, och, kan hävdas, på så vis bli mer produktiva. I parken fanns till och med ett daghem där kvinnorna på chokladfabriken kunde lämna sina barn. Det sätt på vilket de många skulpturerna accentuerar parkens olika drag illustrerar de många influenser och inspirationskällor som spelat in i parkens utformning. Formgivningen anspelar både på 1800-talets Arts & Crafts-rörelse som betonade hantverksskicklighet och enkla former, vilket blir tydligt i parkens terrasser, och det tidiga 1900-talets funktionalism, som kan beskådas i det öppna rekreationsområdet med sina stora träd och skuggande lövverk som frambringar en känsla av tillflyktsort i stadsrummet. På samma gång som dessa två stilriktningar idémässigt skiljde sig åt hade de gemensamt att de förhöll sig rumsligt i relation till vad som skulle lämpa sig bäst för hur parken skulle komma att användas av människor.

Sedan 1955 har både idéer och planläggning för grönområden i den urbana miljön förändrats, och tillgången till dessa viktiga platser för sociala möten och gemenskap har drabbats av nya typer av övervakning och förvaltning. Marabouparken bevisade sin betydelse när den vann priset för Sveriges vackraste park år 2008. Men priset väcker frågan: vacker för vem? Parker är byggda för mänsklig rekreation och vila men de utgör också en viktig boning för vilda djur, insekter och växter. Hur hade Marabouparken sett ut om den konstruerats i första hand för det djurliv som bebor och använder sig av den (vilket kan argumenteras är en mycket större användargrupp än människan)? Detta är både en angelägenhet Erik Sjödin länge har arbetat med och som har börjat filtrera in i hur man underhåller och ser efter Sund- bybergs parker och trädgårdar, och den estetik de i sin tur förespråkar. En prydlig, välklippt gräsmatta representerar ett traditionellt skönhetsideal, men det är kanske denna normativa estetik vi avviker från när vi visar vår uppskattning för en mer vild och ovårdad slags skönhet, till exempel trädgrenar som fallit på vintern och lämnats för att erbjuda en välbehövlig bostad åt insekter och pollinatörer. Donna Haraway och andra tänkare har förespråkat ett perspektiv utifrån en mångfald av arter för att på så sätt destabilisera ‘människans dåraktiga exceptionalism’ och understrukit att vi är del av en komplex ekologi, i vilken alla komponenter är avgörande för vår samlevnad.

Biboden bygger vidare på idéer som återfinns i parkens historia för att kunna utvidga beaktandet av andra än människor i parken, till exempel djur och växter. Biboden framstår kanske som oansenlig, men skapar ett inslag av en mer vild och mindre ordnad miljö som kan ha stor betydelse för vilda pollinatörer och andra insekter i parken. Färgen som använts är röd slamfärg, en färg som är djupt förankrad i tanken om den Svenska landsbygden och de hus, lador och bodar som finns där. Rödfärgen påminner oss också om den svenska industrihistorien, då den röda färgen kommer från restprodukter från kopparbrytningen i trakten kring Falun - en historia som vilar på utvinnandet ur och förstörelsen av marken. Biboden är avsedd att bli ett långvarigt inslag i parken som förhoppningsvis kommer att bära med sig en ny medvetenhet och uppskattning för de alternativa metoder vi kan använda oss av för att hjälpa mer än det mänskliga livet i Marabouparken. Erik Sjödin bjuder in oss till att både kritisera och överväga; kan vi i vår egen tankesfär och konstproduktion hitta meningsfulla sätt att inkludera och relatera till det icke-mänskliga?

För att sätta några av Erik Sjödins intressen och dess kopplingar till många olika discipliner, från ekologi och miljövård till arkitektur och insekters sociala liv, i ett större sammanhang samarbetar vi med Sundbybergs bibliotek som har sammanställt ett urval av böcker för parkens besökare att läsa. Böckerna finns i Marabouparkens paviljong nära lekplatsen. Där finns också information om sagostunder för barn och andra publika evenemang som sammanfaller med Gemenskapstjänster under sommaren.

Our Friends the Pollinators with Monsterklubben at Marabouparken 2018

[Våra vänner pollinatörerna, workshop med Monsterklubben på Marabouparken]

VÅRA VÄNNER POLLINATÖRERNA är en workshop där barn, ungdomar och vuxna får lära sig att bygga bostäder åt pollinatörer som honungsbin, humlor och solitärbin. Under våren och hösten kommer Sjödin att hålla workshops där vi tillsammans bygger hem åt vilda solitärbin av näver, vass och andra organiska material. Deltagarna kommer att ha möjlighet att ta med sig en egentillverkad bostad hem för att placera ut i valfri trädgård eller park. De kommer också att kunna bidra till bygget av en större bostad som kommer att färdigställas i Marabouparken under sommaren som del i en utställning som invigs den 13 juni kl 17.00.

Honungsbin är fantastiska pollinatörer som ofta uppmärksammas i media för sin betydelsefulla roll i pollinering av växter. Nya vetenskapliga studier har dock visat att vilda pollinatörer är ännu viktigare för effektiv pollinering. Tyvärr är många arter av vilda pollinatörer hotade eller till och med redan utrotade. En av flera bidragande faktorer är bristen på bra boplatser. I vissa fall kan deras situation därför förbättras genom att man konstruerar boplatser åt dem. Att bygga bostäder åt pollinatörer är framförallt ett sätt att lära sig om pollinatörers behov och de stora strukturella åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden och verkligen göra skillnad för pollinatörer.

The Bee Shed at Lotsjon 2018

[Bibod och Våra vänner pollinatörerna vid Lötsjön 2018]

Gemenskapstjänster inkluderar en bibod och workshops vid det närliggande Lötsjöns naturreservat. Biboden vid Lötsjön är en nästan exakt kopia av boden i Marabouparken. Den utgör ett komplement till de nyligen anlagda ängspartierna vid Lötsjön genom att tillhandahålla boplatser för bin och andra pollinatörer.

Anlägg en äng, workshop i Marabouparken 2019

[Anlägg en äng, workshop i Marabouparken 2019]

I anslutning till biboden i Marabouparken anlades äng hösten 2019. De två bibodarna och ängarna kommer i framtiden att användas av stadens biologer för att jämförande studier av situationen för pollinatörer i de två parkerna.